Historien om Hell’s Belle

Kvinnliga seriemördare är helt klart mer sällsynta än manliga (jag kommer fördjupa mig mer i detta i ett annat inlägg), enligt Psychology Today uppskattas fördelningen vara ca 20/80. I detta inlägg tänkte jag ta en närmare titt på norsk-amerikanska Belle Sorenson Gunness, född Brynhild Paulsdatter Størseth, men även omtalad som Hell’s Belle, The Black Widow och Lady Bluebeard. Belle uppskattas ha mördat mellan 25-40 personer under sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. De flesta av offren var män hon antingen var gift, förlovad, eller ”involverad” med, samt tragiskt nog; hennes barn.

Brynhild föddes i november 1859 och växte upp i en fattig familj i Selbu, Trøndelag, i Norge. Det historien säger är att hon som 18-åring blev gravid, men blev sparkad i magen av en rikemansson under en bygdefest, vilket ledde till att hon fick missfall. Mannen åtalades aldrig, däremot verkar det som att karma caught up with him och han dog i magcancer kort tid därefter. Händelsen med misshandeln och missfallet var det dock flera familjemedlemmar som vittnade om var något som förändrade Brynhilds personlighet helt och hållet. Hon tog ett jobb som hushållerska för att tjäna ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna köpa en båtbiljett till Amerikatt och 1881 emigrerade hon.

lg_b2fee7-bellegunness

Belle med barnen Lucy, Myrtle och Philip, som flera år senare hittades döda på den nedbrunna gården.

Väl på amerikansk mark bytte Brynhild namn till Belle, och kort tid därefter gifte hon sig med norske Mads Ditlev Anton Sørensen. Belle och Mads öppnade en liten klädaffär i Chicago, som dock inte gick något vidare och som under mystiska omständigheter brann ned efter bara ett år. För försäkringspengarna köpte de ett hus. Detta med försäkringspengarna verkar ha varit en utlösande faktor för Belle och var det som fick henne att begå mord efter mord. Hon fick fyra barn tillsammans med Mads, men två av dem avled i mag- och tarmsjukdomar som spädbarn. Symptomen för deras sjukdomar stämde dock överens med förgiftning. Båda barnen var försäkrade och pengarna betalades ut. Sen dör även Mads, som av en händelse på den enda dag då hans två livförsäkringar överlappar varandra och ger dubbel utdelning. Det som är intressant är att där kunde den här tragiska historien ha slutat, för den förste läkaren på plats bedömer att Mads dött av strykninförgiftning, alltså en onaturlig död, aka mord. Detta bestrider dock familjens läkare, som under en längre tid behandlat Mads för förstorat hjärta, så försäkringspengarna betalas ut till Belle (dagens värde hade varit ca två miljoner kronor), som tog med sig de två barn som fortfarande levde och flyttade till en gård hon köpt i La Porte i Indiana.

she-may-have-killed-around-40-people-photo-u1

Efter att ha bosatt sig i La Porte gifte hon om sig med norrmannen Peter Gunness. Under samma år som de gifter sig dör först Peters ena dotter från hans första äktenskap och sedan han själv. Belle berättar en helt otrolig historia om hur Peter skulle sträcka sig efter sina tofflor som stod på golvet framför spisen, när en del av en korvstoppningsmaskin (Peter var grisbonde och även slaktare) föll ned och träffade honom i huvudet. Som tur var för Peters andra dotter, Swanhilde, så kom hennes farbror och hämtade henne efter att Peter avlidit. Det skulle senare visa sig att hon blir det enda barnet som överlevt att bo tillsammans med Belle. Även denna gång kan Belle kassera in försäkringspengar efter sin man, runt 4000 dollar – eller cirka en miljon kronor i dagens värde räknat. Nu börjar det dock gå rykten om att inte allt står rätt till, och när hennes äldsta dotter Jennie berättar för en klasskompis att hennes mamma slog hjäl Peter med en köttyxa, så kallas hon in på förhör. Jennie nekar dock till att hon ska ha sagt detta och kort tid därefter försvinner hon. Belle berättar för grannarna att Jennie har flyttat till en Lutheransk skola i Los Angeles. I själva verket ligger Jennie begravd ute på gården.

Peter Gunness och Belles dotter Jennie

Runt 1907 sätter Belle in samma annons i flera dagstidningar i Chicago och midwest-området:

Personal — comely widow who owns a large farm in one of the finest districts in La Porte County, Indiana, desires to make the acquaintance of a gentleman equally well provided, with view of joining fortunes. No replies by letter considered unless sender is willing to follow answer with personal visit. Triflers need not apply.

Som ett resultat av detta börjar den ena efter den andra friaren dyka upp på gården i Indiana. De flesta hade med sig pengar, för att hjälpa Belle att betala av ett lån hon sagt att hon har på gården, innan de kan gifta sig. De flesta av de här männen försvinner dock bara dagar, ibland veckor, efter att pengarna satts in på Belles bankkonto. Till sina grannar säger Belle att hennes besökare har åkt tillbaka hem, medan männens anhöriga ofta inte ens vetat om att de rest för att träffa Belle. Den ende som överlevde ett sådant friarstråt var George Anderson. Även han var invandrad från Norge och bodde i Tarkio, Missouri. Han kom på besök hos Belle och medan de åt middag hade hon bett honom betala av hennes huslån, vilket han hade gått med på förutsatt att de i så fall skulle gifta sig. Samma natt vaknade han av att Belle stod lutad över honom med ett levande ljus i handen. När hon såg att han var vaken vände hon på klacken och lämnade snabbt rummet utan att säga något. Stackars George blev livrädd och packade omedelbart ihop sina saker och tog ett tåg tillbaka till Missouri.

1377544866007-inidc5-5s4h8c0bzs7iqi4w6dk-original

Ray Lamphere

Samtidigt som detta pågick hade Belle anställt en gårdskarl som hette Ray Lamphere. Ray var olyckligt förälskad i henne och gick med på att göra i stort sett allt hon bad honom om. Han blev dock svartsjuk när den ene mannen efter den andre knackade på Belles dörr och han började göra sig så besvärlig för henne att hon till slut sparkade honom. När han då inte lämnade henne i fred och i tillägg började komma med små kommentarer till grannarna om att han hjälpt Belle med att göra sig kvitt en av hennes friare så gjorde hon upp en plan…

Först gick hon till en advokat i stan och berättade att hon var orolig för att Ray Lamphere ville skada henne och barnen. Hon skrev ett testamente där hon lämnade allt till sina barn. Efter det besökte hon banken och löste in sitt lån. Det visade sig senare att hon hade ganska stora summor pengar sparade på olika banker i staten och flera av dem kunde bekräfta att hon tömt de flesta av sina konton. Det finns källor som menar att hon med dagens värde hade runt 60 miljoner kronor i tillgångar, både försäkringspengar samt pengar som hon ”fått” av de män som kommit för att fria till henne.

Joe Maxson, Belles nya gårdskarl som bor på gården, vaknar en morgon av att hela huset är fullt med rök. Han lyckas i sista stund hoppa ut genom sitt sovrumsfönster på andra våning och rusar för att slå larm. När brandkåren anländer så är gården övertänd och det finns inte så mycket de kan göra. Brandmännen bärgar fyra kroppar ur huset – de tre barnen och en kvinnokropp som saknar huvud. Rättsläkaren låter senare testa kropparnas maginnehåll och det visade sig att alla var strykninförgiftade. Flera personer som kände Belle ser kroppen och säger omedelbart att det inte är hon. Belle var en lång och kraftig kvinna, den här kroppen var mycket mindre. Belles tandläkare tar då kontakt med polisen och säger att om de kan hitta huvudet i resterna av huset så borde han kunna identifiera Belle utifrån tänderna, med tanke på att han satt in guldtänder åt henne. Sagt och gjort, polisen ger en lokal man uppgiften att med hjälp av en enorm sil börja gå igenom det bråte som fanns kvar av det nedbrunna huset. Efter flera dagars letande hittade han två hela tandrader, som tandläkaren menade var Belles.

belle-gunness-teeth40

Vad tror då den lokala polisen har hänt? För dem var det självklart – det måste ju ha varit den svartsjuke Ray Lamphere som hade startat branden. Det fanns ju ett flertal vittnen som hade hört Belle prata högt om att Ray var ute efter henne och barnen. När Ray arresteras bestämmer sig dock den nya gårdskarlen Joe Maxson för att dela med sig av ny information. Han berättar att Belle med jämna mellanrum grävde ned saker i det inhägnade område där hon hade sina grisar. Då och då hade hon bett Joe att köra dit jord i skottkärror för att fylla i ojämnheterna där hon hade grävt hål. Polisen bestämmer sig för att börja gräva ut området och hittar inte mindre än tolv kroppar. Metoderna som användes vid utgrävningen var dock allt annat än sofistikerade och även en mängd kroppsdelar som inte kunde identifieras hittades, så det går inte med säkerhet att säga hur många offer som var begravda på Belles gård. En av kropparna som hittas och som kan identifieras är dock Belles dotter Jennie.

GunnessFourBodiesFound

Under tiden som polisen letade efter fler offer ute på gården satt Ray Lamphere inlåst och väntade på rättegång. Det visade sig att ägodelar från flera av offren fanns i hans ägo när han arresterades, bland annat en guldklocka och en ytterrock. I november 1909 dömdes Ray till 20 års fängelse för mordbrand, han dog dock i fängelset av tuberkulos bara ett år senare. Efter hans död vittnade fängelseprästen om att Ray på sin dödsbädd hade erkänt att han hjälpt Belle med att begrava flera av hennes offer. Han svor dock att han inte hade mördat, eller hjälpt henne att mörda någon av dem. Enligt honom brukade Belle förgifta sina offer med stryknin, för att sedan antingen slå dem i huvudet med en köttyxa (låter det bekant?) eller genom att strypa dem. Många av dem styckade hon sedan själv i källaren, innan hon antingen begravde offren eller matade sina grisar med kroppsdelarna. Ray Lamphere svor på att Belle fortfarande levde och att planen varit att de skulle fly tillsammans, men att hon aldrig hade dykt upp på mötesplatsen de avtalat. Han hade också en förklaring på kvinnokroppen som hittades i det nedbrunna huset; enligt honom hade en kvinna kommit till gården bara dagar innan branden för att provjobba som hushållerska för Belle och hon försvann i samband med branden. Under många år efter att Belle Gunnessens hus brann ned kom det in vittnesmål från olika delar av USA om att folk hade sett henne. 1931 arresterades en kvinna vid namn Esther Carlson I Los Angeles, efter att ha giftmördat en man. Två personer som hade känt Belle påstod att de kände igen bilderna på Esther, men detta bekräftades aldrig. Esther Carlson dog i väntan på rättegång.

Forskaren Andrea Simmons fick år 2007 godkänt att öppna graven där den huvudlösa kvinnan som hittades i Belles hus begravts. Målet var att jämföra kroppens DNA med resterna av saliv lämnade på frimärkena på ett brev som Belle skickat till ett av sina offer innan han reste för att besöka henne i Indiana. Det visade sig dock att det inte fanns tillräckligt med DNA på frimärkena för att testerna skulle gå att genomföra.

För dig som vill veta mer finns dokumentären ”Bare Belle – En seriemorder fra Selbu”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s